3:12-reglerna och din pension — så funkar det

Vad är 3:12-reglerna?

3:12-reglerna (officiellt reglerna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansbolag) styr hur ägare av fåmansbolag beskattas på utdelning och försäljning av aktier. Namnet kommer från det kapitel i inkomstskattelagen där reglerna ursprungligen fanns.

Syftet är att förhindra att löneinkomster omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. I praktiken innebär det att utdelning delas upp i två delar: en del som beskattas med 20 % (inom gränsbeloppet) och eventuellt överskjutande del som beskattas som inkomst av tjänst (32–52 %).

Du räknas som kvalificerad ägare om du eller närstående varit verksam i betydande omfattning i bolaget under de senaste fem åren.

Förenklingsregeln: 221 650 kr (2026)

Det enklaste sättet att beräkna sitt gränsbelopp är via förenklingsregeln. Den ger ett schablonmässigt gränsbelopp på 2,75 × inkomstbasbeloppet (IBB).

För 2026 är IBB 80 600 kr, vilket ger ett gränsbelopp på 221 650 kr. All utdelning upp till detta belopp beskattas med bara 20 % kapitalskatt.

Förenklingsregeln kräver inga särskilda villkor — du behöver varken ta ut lön eller ha anställda. Observera dock att om du äger kvalificerade andelar i flera bolag får du bara använda förenklingsregeln i ett av dem.

Lönebaserat utrymme — det andra alternativet

Istället för förenklingsregeln kan du använda det lönebaserade utrymmet. Det kan ge ett betydligt högre gränsbelopp om ditt bolag har anställda med höga löner.

Gränsbeloppet beräknas som 50 % av bolagets totala kontanta löner. Men det finns ett lönekrav: du som ägare måste ta ut en lön på minst 6 × IBB + 5 % av bolagets totala löner.

Med IBB på 80 600 kr innebär det en minimilön på 483 600 kr plus 5 % av totala löner. Uppfyller du kravet kan gränsbeloppet bli avsevärt högre än förenklingsregelns 221 650 kr.

Utdelning som pensionsstrategi

Utdelning inom gränsbeloppet kan vara en effektiv del av din pensionsplanering. Istället för att ta ut högre lön och betala marginalskatt, kan du ta utdelning med 20 % skatt och investera nettot i exempelvis ett ISK-konto.

Skatteeffekten jämfört med tjänstepension:

• Utdelning + ISK: 20 % utdelningsskatt vid uttag ur bolaget, sedan ca 1,16 % ISK-skatt per år under spartiden. Inga ytterligare skatter vid uttag från ISK.
• Tjänstepension: Ingen skatt vid insättning (avdragsgill kostnad), men 32–52 % inkomstskatt vid uttag som pensionär.

För den som förväntar sig en hög totalinkomst som pensionär kan utdelning + ISK ge lägre total beskattning. Men tjänstepension ger konkursskydd och avdrag i bolaget, vilket utdelning inte gör.

Vanliga frågor

Kan jag spara oanvänt gränsbelopp till nästa år?

Ja. Outnyttjat gränsbelopp rullas vidare och räknas upp med statslåneräntan plus 3 procentenheter (5,87 % för 2026). Det innebär att du kan bygga upp ett stort gränsbelopp över tid även om du inte tar utdelning varje år. Det sparade gränsbeloppet kan sedan användas vid en framtida utdelning eller vid försäljning av aktierna.

Vad händer om jag tar utdelning över gränsbeloppet?

Utdelning som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst. Det innebär kommunalskatt (ca 32 %) och eventuellt statlig inkomstskatt (20 % på inkomster över 613 900 kr). Skatten kan alltså bli 52 % istället för 20 %. Därför är det nästan alltid klokt att hålla sig inom gränsbeloppet.

Läs vidare

• Pensionsplanering för företagare — komplett guide →
• Lön eller utdelning — vad lönar sig för din pension? →
• Tjänstepension som AB-ägare — fördjupning →